|
| |
All text har ett syfte. Det finns många sätt att utforma sin text, så att man
lättare uppnår sitt syfte. Här följer några vanliga stilistiska grepp:
- Allegori
(grek. allegoría - talande på annat sätt)
genomförd bildlig eller symbolisk framställning.
Ex: Dalin, Sagan om hästen;
Stiernhielm, Herkules vid skiljovägen
- Allitteration
rim som inleder ord eller stavelser,
bokstavsrim.
Vanligt i t ex fornnordisk dikt
ex: Vred var Vingtor då han vaknade...,
men också ramsor: Bagare Bengtsson bakar
bara bruna bullar bakom
Boobergs bruna bod.
- Allusion
(lat. allúsio, av allúdere - leka med, anspela på)
anspelning, hänsyftning.
Ex: Han tvingades krypa till korset;
Hon önskade hans huvud på ett fat.
- Anafor
(grek. anaforá - återförande)
Upprepning av ett uttryck i början av en versrad eller av en mening.
Ex:
vi vill föda med att döda
vi vill bereda plats -
vi vill en gång se
solfläckar dansa
( Diktonius, Jaguaren)
- Antites
(grek. antíthesis - motsats)
sammanställning av motsatta begrepp
för att starkt framhålla vad som åsyftas
Ex:
Nu se vi på ett dunkelt sätt, såsom i en spegel,
men då skola vi se ansikte mot ansikte
(Paulus, Kärlekens lov)
- Apostrofering
(grek. apostrofé)
tilltal av livlösa ting, som om de vore levande
eller av frånvarande, levande eller döda personer,
som om de vore närvarande.
Ex:
Tystna, suckande vind i trädens kronor!
(Stagnelius, Endymion)
- Assonans
vokalrim, halvrim
vanligt i folkvisan liksom i den mer genomarbetade poesin:
Kättja var hennes egentlige namn, kär-älskelig
allom.
(Stiernhielm, Herkules)
- Epifor
Anaforens motsats.
Upprepning av ett ord i slutet av en versrad eller mening.
Ex:
Bort gå de;
stumma skrida de
en efter en till klockornas värld.
Klockorna dåna. Tungt slå de,
mullra och kvida de,
sjunga sin sång till de dödas färd.
(Heidenstam, Gustaf Frödings jordafärd)
- Epitet
en benämning som ska karaktärisera den benämnda.
En särskild form av epitet, stående epitet, används till exempel av Homeros:
Ex: den lysande Hektor
denna beteckning kan närmast beskrivas som en etikett, som återkommer flera gånger,
formelmässigt, i eposet.
- Eufemism
(grek. eufemismos)
förskönande, förmildrande ord eller uttryck
hit hör även så kallade noa-namn som gråben för vargen.
- Hyperbol
(grek. hyperbolé - kastande över målet)
överdrift
Ex: Det har jag sagt tusen gånger.
- Ironi
(grek. eironéia - förställning)
klander eller förlöjligande framställt som beröm
- Kiasm
(grek. chiasmós - korsning)
Ex:
Hon var den friska våren, den kulna höst var han
(Tegnér)
- Katakres
(grek. katachresis - missbruk)
sammanställning av till betydelsen oförenliga ord
Ex:
Tidens tand läker alla sår.
Tennsoldater av bly.
- Klimax
(grek. klimax - trappa, stege)
stegring, från något mindre till något mer.
Ex:
Jag kom, jag såg, jag segrade
Antiklimax - negativ stegring
- Liknelse
jämförelse i två parallella led,
sakled - det man jämför (barm i exemplet nedan)
bildled - det man jämför med (killingpar)
jämförelsen är förmedlad med jämförelseord såsom:
som, liksom
Ex:
Din barm är lik ett killingpar
(Höga visan)
- En särskild typ av liknelse är
den homeriska liknelsen,
som kännetecknas av att den är särskilt utbyggd.
Den kallas homerisk efter sin upphovsman Homeros
och förekommer alltså för första gången i Iliaden och Odysséen.
Ett exempel från Antologi 1 är:
"Liksom aftonstjärnan som lyser i skymningen bland de
övriga himmelska ljusen som den vackraste stjärnan,
blänkte lansens vassa udd i hans hand när Akilleus
skakade den, besluten att ta livet av Hektor"
Jag har i citatet ovan markerat bildledet med kursivstil,
de icke-markerade raderna är alltså sakledet.
- Metafor
(grek. metaforá - överförande)
bildligt uttryck, jämförelseledet saknas
-
genitivmetaforen är mycket vanlig:
tålamodets krycka (Stagnelius)
där sakledet - tålamodet är något abstrakt
och bildledet - krycka är något konkret
jämförelsen förmedlas av genitivkonstruktionen
I modernare poesi är inte leden lika tydliga:
stormens text (Tranströmer)
Ofta är metaforerna djärva:
själarnas flyende vattenfall (Lindegren)
- Också en preposition kan binda ihop de båda leden:
Och huset känner sin stjärnbild av spikar (Tranströmer)
- Ibland förmedlas jämförelsen av verbet "är":
Musiken är ett glashus på sluttningen (Tranströmer)
- Metonymi
(grek. metonymía - namnbyte)
namn eller begreppsbyte.
I stället för det vanliga uttrycket använder man ett annat
som hänger nära samman med
det ursprungliga:
Hör Sion (för hebréerna)
"Tåget förde med sig
ytterkläder och själar"
(Tranströmer)
I sportspråket är stilgreppet vanligt:
De blågula segrade (för svenskarna).
- Synekdoke
(grek. synechdoche - delen för helheten)
liknar metonymin, men i stället för att göra ett namnbyte,
låter man en del av det tänkta representera det hela,
vingar för flygplan.
Exemplet från Tranströmer under metonymin ovan kan också räknas som synekdoke,
kanske ännu tydligare i samma dikt:
"Tåget kom och hämtade
ansikten och portföljer"
- Oxymoron
(grek. oxýmóron - spetsfundigt dumt)
sammanställning av skenbart motsatta begrepp,
en slags paradox:
Talande tystnad
Vanligt i modern poesi:
de hjärtlösas medlidande
de vantrognas religiositet
de starkas maktlöshet
(Diktonius)
- Parabel
(grek. parabóle - sammanställning)
liknelse som byggts ut till en berättelse och där sakledet är underförstått:
Jesu liknelser
- Paradox
(grek. parádoxon)
skenbart orimligt uttryck - jfr oxymoronen
Diktonius igen - jaguaren som ovan:
vi vill föda med att döda
- Parallellism
uttrycker samma tanke två gånger på något olika sätt:
Dina herdar sover, du Assurs konung,
dina hövdingar slumrar.
(Nineves rättvisa straff - profeten Nahum)
- Parodi
(grek. parodía)
förlöjligande efterbildning av en bestämd litteraturart
Ex: Cervantes Don Quijote
- Pastisch
(lat. pasticcio - kaka av deg)
efterbildning av ett konstnärligt arbete, avsett att verka vara original.
- Personifikation
liknar metaforen
men innebär att livlösa eller abstrakta ting tänkes som levande,
personliga väsen:
Stormen sätter sin mun till huset
och blåser för att få ton.
(Tranströmer)
- Retorisk fråga
fråga med givet eller självklart svar,
egentligen ett påstående med frågeform,
frågaren väntar sig inget svar.
- Tautologi
(grek. tautología - sägande av detsamma)
Ex: ogift ungkarl, fyrkantig kvadrat
- Travesti
(fr. "förklädd").
En välkänd berättelse eller bekanta figurer framställs i ny form.
(jfr parodin som endast efterbildar förebildens stilmedel)
Bellmans Gubben Noa är ett exempel.
|
