|
| |
I och med romarrikets fall skedde stora omvälvningar. En gammal och etablerad struktur
bröts sönder och det tog tid att ersätta den med nya. Inget enskilt rike kom i Europa
att spala samma dominerande roll som romarriket gjort under antiken. Den sammanhållande
kraften och likriktaren kom i stället att på sikt bli den katolska kyrkan. Men vid sidan
av den växte också en profan kultur fram. Vanliga handböcker ger goda översikter. Här
följer endast en kort sammanfattning av viktiga fenomen under den mångfascetterade epok
som tvingas in under beteckningen medeltid:
- Samhället
- Feodalismen
Det första stora riket och Västroms efterträdare blir Frankerriket
under Karl den store på 800-talet.
För att kunna kontrollera det stora riket behövde härskaren hjälp.
Eftersom penningekonomin ännu var outvecklad kunde inte kungen avlöna sina medhjälpare
på annat sätt än genom att låna ut landområden, län, åt dem att
förvalta för hans räkning.
Styrde och försvarade läntagarna dessa län åt kungen fick de som ersättning
försörja sig på de inkomster länen kunde ge i form av naturaprodukter.
Läntagarna kunde i sin tur låna ut delar av sitt län till andra läntagare,
som alltså lånat av dem och inte av kungen.
Detta systen hölls samman av löften och lojalitet
och detta styrelseskick skapar en särskild sorts moral.
Konflikten i riddarromanen Tristan och Isolde blir inte begriplig utan
kunskap om denna feodala moral, som innebär orubblig lojalitet mot länsherren.
Tristan får helt enkelt inte älska Isolde, eftersom hon tillhör hans länsherre.
I detta sammanhang kan man notera att trots att de dricker kärleksdrycken utan egen
förskyllan är deras kärlek brottslig.
De betraktas alltså som skyldiga,
fast avsikt, uppsåt, inte fanns.
Åtminstone av Dante, som placerar dem i sitt Inferno.
- Det isländska samhället
Också beträffande detta krävs vissa kunskaper för att förstå den isländska
sagan.
Hör finns en dömande makt, tinget,
men ingen verkställande makt,
någon motsvarighet till vårt polisväsende,
som ser till att domen träder i laga kraft.
Det åligger i stället målsägande,
som får göra det bäst han kan;
ofta med hjälp av släktingar och bekanta,
vilket inte sällan leder till släktfejder,
som i Hravnkel Frösgodes saga.
- Riddarromanen
Berättelser på vers
med parvis rimmade rader
och åtta stavelser på varje rad.
Innehållet höviskt, dvs passande för hovet.
Ex: Tristan och Isolde.
- Balladen
har sitt ursprung i franska dansvisor
som importerades till Norden i slutet av 1200-talet.
Framfördes ursprungligen muntligt av en försångare
medan de dansande stämde in i omkvädet (refrängen).
Miljön är aristokratisk och beskrivningarna schablonartade,
de är som koncentrerade riddarromaner.
Ex: Ebbe Skammelsson
- Den gudomliga komedin
Dantes litterära katedral
som består av 100 sånger,
uppdelad på rimmade terziner,
fördelade på tre avdelningar:
Inferno, Purgatorium och Paradiso.
Här får vi en god inblick i den medeltida trosuppfattningen
men det är också ett litterärt mästerverk
som gestaltar individuella människoöden
som Paolos och Fancescas i Infernos fjärde sång.
- Decamerone
Boccaccios verk i skuggan av den härjande pesten,
ramberättelse och hundra historier,
det första lyckade novellverket:
personer, miljöer och medveten komposition
- Canterbury tales
Chaucers versberättelse
24 berättelser på vers
ramberättelse
pilgrimsfärd till Canterbury
realistisk skildring från dåtidens engelska landsbygd.
- Den isländska sagan
personsagor med få gestalter
eller släktsagor med många
kronologiskt berättade
människorna skildras genom ord och gärning
inte tankar
korthuggna repliker, ofta slagkraftiga och med understatement.
Ex: Hravnkel Frösgodes saga, Gunnlaug Ormstungas saga.
- Den äldre Eddan
ett fyrtiotal dikter
- Völuspa
en trollkvinnas- Völvans - skildring av
skapelsen, världen och undergången - Ragnarrök
Yggdrasil - världsträdet
Midgård - människornas boning
Asgård - gudarnas boning
Utgård - jättarnas boning
kamp mellan kaos och kosmos
- Havamal
Odens tal
ordspråksliknande levnadsråd
- Gudadikter
t ex Trymskvädet
när Tor blir av med hammaren
och tvingas gifta sig med jätten Trym
- Snorre-Eddan
författad av Snorre Sturlason på 1200-talet
- redogörelse för den fornnordiska mytologin
- lärobok i det poetiska språket
- översikt över versmått
- Heimskringla
inte fastslaget att Snorre är författaren
de norska kungarnas historia 800 - 1200
|