Marxismen grundas av Karl Marx (1818-1883) och Friedrich Engels (1820- 1895). I större utsträckning än konservatismen och liberalismen gör marxismen anspråk på att ge en total förklaring av hela tillvaron och har i marxistiska länder också tillämpats inom naturvetenskapen. Här kommer ideologins syn på individen, samhället, ekonomin och historien att skildras översiktligt, med utgångspunkten i grundläggande begrepp.

Verklighetsuppfattning

Med det avses hur allt som existerar är till sin natur.
De vanligaste inställningarna är:

• materialism
  allt som finns är till sin grund fysiskt
  (till exempel uppbyggt av atomer)
  
• idealism
  allt som finns är till sin grund andligt
  (dvs icke-fysiskt)
  
• dualism
  allt som finns är antingen fysiskt eller andligt
  (tillexempel kropp och själ)

Marxismens svar på den ontologiska frågan är:

• materien (det fysiska) är det grundläggande (det primära)
  
• det andliga finns också
  men det förutsätter det fysiska och är beroende av det.

Denna inställning brukar kallas
genetisk materialism
Vilket innebär att ursprunget (genesis) är materia

Förändring

I nära anslutning till den ontologiska frågan ligger frågan om hur förändring äger rum.
Ett vanligt svar när det gäller materien är att förändring sker mekaniskt,
dvs kontinuerligt och förutsebart genom knuffar och stötar
(från atomerna och uppåt).

• Marxismens svar är att förändringen sker dialektiskt på tre olika sätt:
  
  
  • Motsatsernas enhet och kamp:
    Ett exempel från fysiken är elektriciteten,
    + och - är varandras motsatser och bekämpar varandra
    men samverkar i den elektriska strömmen.
    
  • Kvantitativ förändring leder till kvalitativ förändring:
    En kvantitativ förändring av temperaturen
    (att den t ex minskas)
    leder till en kvalitativ förändring
    (att vattnet fryser till is
    och övergår från flytande till fast form)
    
  • Negationens negation:
    Har något ändrats en gång måste det ändras en gång till,
    
    • tesen
      går över i sin motsats
      
    • antitesen,
      som i sin tur förändras till något tredje,
      
    • syntesen
      som i sig rymmer såväl tes som antites,
      men som själv är mer än bara summan av tes och antites.

Synen på varan och arbetet, grundläggande begrepp:

• Bruksvärdet
  användningsvärdet för mig när jag använder varan
• Bytesvärdet
  genomsnittlig arbetstid för att framställa varan
• Byteshandel
  byte av vara mot vara
  tillverkningstiden avgör varornas inbördes relation
  (t ex hur många skor det går på en rock)
• Penninghushållning
  pengar mäter bytesvärdet
• Kapitalistiskt samhälle
  monopolbildningar och kriser påverkar priset
  och lösgör det från tillverkningskostnaderna
  allt får ett pris
  även icke-varor som samvete och ära.

Varuframställning i det kapitalistiska samhället

Arbetaren kan således inte få betalt så att lönen motsvarar bytesvärdet utan   endast för en del av den tid det tar för honom att framställa varan. Tar det alltså 5 timmar att framställa varan får han kanske betalt för 3. Resten av tillverkningskostnaderna måste arbetsgivaren använda till investering och eventuell egen vinst. Skillnaden mellan lön och varans bytesvärde kallas mervärde.

Processer i det kapitalistiska samhället:

• Mervärde tas ut
• Investeringar sker (t ex i ny teknik)
• Strävan efter ökad produktivitet (så att allt fler varor framställs)
• Varuackumulering (ansamling av varor)
• Sänkta priser (för att bli av med varuhögen)
• Småföretagare slås ut (eftersom de inte klarar de pressade priserna)
• Storföretag överlever
• Kapitalkoncentration (få äger mycket)
• Krig om marknaden
• Vapenindustrin blir lönsam (eftersom krigen om marknaderna kan utvecklas till militära konflikter)
• Ekonomiska kriser

Samhällets uppbyggnad

I detta samhälle är basen primär (först) och materiell,
medan överbyggnaden uppstår i andra hand (är sekundär)
och speglar basen på ett bevarande sätt,
så att konsten och litteraturen hyllar sådana ideal,
som råder i just det samhälle som har den här basen.
Under medeltiden till exempel var riddaridealen viktiga
för att feodalsamhället skulle bestå
och dessa ideal kom till uttryck i den så kallade höviska litteraturen,
där lydnad och lojalitet är dygder.

Produktivmedlen förändras kontinuerligt
så att ny teknik uppstår,
nya tekniska hjälpmedel kan framställas
och kunskapen växer.

Ideologin strävar emellertid att bevara det bestående samhällets maktstrukturer
så att de som tjänar mest kan fortsätta att göra så.
Därför ändras inte produktionsförhållandena i samma takt som produktivmedlen
utan bromsas av den ideologiska överbyggnaden.

När emellertid avståndet mellan basens bägge delar,
produktionsförhållandena och produktivmedlen,
vuxit till en viss storlek tar produktionsförhållandedelen ett språng,
kanske genom revolution, och når i fatt.

En ny ideologisk överbyggnad uppstår så småningom och ett nytt samhälle har uppstått.
Genom kvantitativ förändring av produktivmedlen förändras samhället kvalitativt.

Marx jämför det kapitalistiska samhället med det ideala:

• Idealt samhälle:
  Varor framställs efter det behov som finns
  Människorna är i en arbetande och social gemenskap
  Kollektivt ägande av naturresurser, kapital och arbetskraft
  (socialisering)
  
• Kapitalistiskt samhälle:
  Kapitalisten försöker skapa ett behov,
  en konstgjord efterfrågan t ex med hjälp av reklam.
  Han ger arbetaren lägsta möjliga lön.
  Människorna blir alienerade (främmandegjorda):
  
  • främmande för sitt arbete (endast en del i produktionsledet)
  • främmande för varan hon köper (köper ej det hon behöver)
  • främmande för varandra (överblickar ej samhället)
  • främmande för sig själv (förstår ej sin roll)

Historieuppfattning:

Produktivmedlen förändras således kontinuerligt,
medan produktionsförhållandena förändras språngvis,
så att nya samhällen uppstår.
Denna förändringsprocess är dialektisk,
så att samhällena följer varandra som tes - antites - syntes.

Marx tänker sig följande samhällstyper genom historien i en kvalitativt stigande skala:

• Ursamhället
  allt är gemensamt
  alla arbetar
  tekniken är obefintlig
  (jägar- och samlarsamhället)
  
• Slavsamhället
  viss teknik har uppstått
  det antitetiska ligger i att ett herre-slav förhållande har uppstått
  slavuppror förekommer
  (antikens Grekland och Rom)
  
• Feodalsamhället
  fortsatt teknikutveckling
  den livegne är friare än slaven
  men beroende av godsägaren
  bondeuppror förekommer
  
• Det kapitalistiska samhället
  fortsatt teknikutveckling leder till den industriella revolutionen
  arbetaren är beroende av kapitalisten
  strejker, revolution
  
• Socialism
  fortsatt teknikutveckling
  proletariatets diktatur vänder på förhållandena
  de många styr över de få
  ännu löneskillnader som stimulans
  rester av det kapitalistiska systemet
  
• Kommunism
  återupprättar Ursamhället
  fast på en högre nivå kvalitativt
  Människan effektivare i sin kamp för uppehället.
  Ett rättvist samhälle:
  "av envar efter hans förmåga åt envar efter hans behov"
  

Eftersom all förändring sker av materiella orsaker såsom utveckling av produktivmedlen och inte förorsakas av tankar och idéer eller enskilda människors insatser sägs historiesynen vara materialistisk.

Eftersom förändringen sker språngvis på det tre dialektiska sätten sägs den vara dialektisk

Detta gör att historieuppfattningen kallas dialektisk materialism.

Eftersom denna process är lagbunden och drivs mot ett mål, det kommunistiska samhället, har han en teleologisk historieuppfattning.