Huvudsyftet med denna kurs är att du som följer den ska bli bättre på att tolka
och förstå litterära texter. Du kan när du arbetar med en text använda dig av två
typer av kriterier (utgångspunkter):
- Utomtextliga
som är sådana som inte finns i själva texten
men som du tror kan hjälpa dig att förstå den.
Det kan vara:
- författarens liv i form av yttre händelser
- hur författaren var som människa
- hur det samhälle han levde i såg ut
- vilka tankar och idéer som kan ha påverkat honom
- vilka andra författare han påverkats av
- Inomtextliga
som alltså finns i själva texten.
Det rör sig om:
- personer
- handling
- motiv och teman
- den språkliga utformningen
De som främst arbetar med utomtextliga kriterier förstår alltså
verket i första hand som en produkt av liv, tankar och miljö och låter alltså dessa
vara primära och texten sekundär.
De som föredrar inomtextliga kriterier menar att själva texten är
primär och använder sig av en metod som kallas närläsning för att
förstå den.
Många forskare använder sig av en kombination av metoder, för att nå sina mål, en
så mångsidig tolkning som möjligt.
Med hjälp av länkarna till vänster kommer du till översiktliga beskrivningar av några
av de vanligaste metoderna när det gäller att tolka och förstå litterära verk.
En användbar bredvidläsningsbok och ett bra komplement är:
Staffan Bergsten (red.), Litteraturvetenskap - en inledning, Studentlitteratur
Ibland kommer jag att använda mig av denna bok eller hänvisa dig till den. Jag
refererar då till den som (Littvet).
En intressant föregångare är:
Lars Gustafsson Red.,Forskningsfält och metoder inom litteraturvetenskapen,
W&W
Betydligt mer svårläst men också mer djupgående och något av ett standardverk för
förespråkare av inomtextliga kriterier är:
Wellek och Warren, Litteraturteori, Aldus/Bonnier.
Observera att det finns
Övningar med svar. |