|
|
|
|
Verb § 21. Att struntböja verb är en konst som vi kan lära av Bertrand Russel. Principen är att 1:a person (jag, vi) är bäst, 2:a person (du, ni) är något sämre - dock inte för dålig, då ju den tilltalade personen finns i närheten och kanske är stark - och 3:e person (han, hon, den, det, de) är sämst. En driven struntpratare kan på detta sätt omärkligt framställa sig själv i en betydligt bättre dager än hans allmänna dumhet annars skulle tillåta. Exempel:
|