Gamla testamentet
Hem Upp Nästa

 

Gamla testamentet är inte bara en religiös skrift utan också en historiebok som på sitt sätt återger skeenden och speglar sin samtids tankar. Några av de viktigaste händelserna och gestalterna är:


  • Skapelseberättelserna
    som är två och tillsammans men i olika versioner skildrar den tänkta skapelsen.
    Adam och Eva är de första människorna. Enligt ursprungstexten skapas Eva av Adams sida (inte revben) och det skulle kunna innebära att mannen och kvinnan uppstår samtidigt genom klyvning av Adam som är en tvåkönad människa. Eftersom Adam ursprungligen skapades som Guds avbild leder det tanken till en androgyn gud (och inte en manlig). I ett utpräglat patriarkaliskt (mansbehärskat) samhälle glöms den ursprungliga möjliga tolkningen bort.
  • Syndafallet
    då Adam och Eva ätit av den förbjudna frukten, fördrivs de båda människorna och tvingas försörja sig av hårt jordbruksarbete.
  • Brodermordet
    Kains mord på brodern Abel är en följd av syndafallet
    (och av avundsjuka eftersom Herren uppskattar Adams djuroffer bättre än vad Kains åker kan erbjuda).
  • Syndafloden
    är ett straff för människans ondska. Herren sparar endast Noa och hans hustru, deras tre söner och deras hustrur, som tillsammans med ett par av alla skapade djurarter överlever fyrtio dagars översvämning på den ark Noa byggt på Herrens inrådan. De tre sönerna blir stamfäder till de tre av hebréerna kända folkslagen:

    Sem       judar och araber (semiter)
    Ham      nordafrikaner (hamiter)
    Jafet      indoeuropéer

    Noa sluter ett förbund med Herren, som lovar att aldrig mer förgöra hela mänskligheten (förbundstecknet är regnbågen). 
  • Babels torn
    ses som symbol för människans högmod,
    hon försöker bygga ända upp till himlen.
    Herren straffar med språkförbistringen
  • Abraham
    kallas av Herren att lämna stadsstaten Ur i Kaldéen (Babylonien) för att ta sig till det förlovade landet - Kanaan.
    Med tjänstekvinnan Hagar får han Ismael och med hustrun Sara Isak.
    Åt Ismael och Hagar gör han en boplats i öknen (ismaeliterna - araberna - blir härigenom "halvbröder" till judarna).
    Herren kräver av Abraham att han skall bevisa sin tro genom att offra Isak.

    Abraham förbereder offret på Moria berg (där sedan enligt traditionen templet skulle komma att byggas) men Herren tar tillbaka sin begäran och kräver i stället en bock. Abraham sluter ett förbund med Herren som sätter stopp för människooffer. Omskärelsen blir förbundstecknet.
  • Isak
    får två söner med hustrun Rebecka, Esau och Jakob. Esau tvingas på grund av sviktande jaktlycka sälja sin förstfödslorätt till Jakob (åkermannen) för en tallrik grynvälling.
  • Jakob
    lurar också till sig faderns välsignelse men tvingas ta sin tillflykt hos sin morbror Laban. Han gifter sig med dennes döttrar Lea och Rakel och får tolv söner.

    (Han vill ha Rakel och arbetar i sju år för henne men Laban som inte vill gå miste om god arbetskraft byter under bröllopsnatten Rakel mot Lea och Jakob tvingas arbeta i sju år till.)

    På återvägen hem brottas Jakob vid Jabboks vadställe med en man som visar sig vara Gud (El) och får namnet Israel (den som brottats med Gud). Jakobs tolv söner blir anfäder till de tolv stammarna (Israels barn).
  • Josef
    säljs av de avundsjuka bröderna som slav till Egypten. Så småningom, efter att lyckosamt ha tolkat Faraos drömmar, kommer Josef upp sig (han hamnar först i fängelse då han falskeligen anklagas av den försmådda hustrun till hans herre, hovmannen Potifar, för att ha försökt våldföra sig på henne).
    Bröderna tvingas av svält till Egypten och tas emot av Josef. De känner inte igen honom, han prövar dem och förlåter dem och ger dem tillåtelse att med sina familjer bosätta sig i landet (jfr hyksostiden). Under en lång tid har de en framskjuten ställning och lever väl i landet Gosen.
  • Moses
    (kanske på 1200-talet) uppträder när lång tid gått och Israels barn blivit förslavade under en ny farao. Han får Herrens uppdrag att föra folket ut ur slaveriet och Egypten och projektet lyckas med Herrens bistånd. Efter uttåget följer den fyrtioåriga ökenvandringarna och tillkomsten av stentavlorna, där budorden upptecknas och monoteismen fastslås
    (jfr Echnaton).
  • Domartiden
    skildrar hur folket under ledning av sina tolv domare erövrar det förlovade landet Kanaan.
  • Kungatiden
    skildrar hur folket enas under sina kungar Saul, David och Salomo (på 1000-talet). Höjdpunkten nås när den senare låter uppföra templet på Moria berg i Jerusalem
    (där Klippmoskén i dag står - muslimernas näst heligaste plats eftersom det anses att Muhammeds häst satt avtryck i klippan då den tog språng upp till himlen med Muhammed på sin rygg).

    Delningen av riket sker efter Salomos död.
  • Nordriket,
    som rymde tio av stammarna, bestod till 722 f Kr, då det erövrades av assyrierna under Salmanassar.
  • Sydriket,
    grundat på Juda stam och halva Benjamins (den yngste av Israels söner) står emot erövrarnas tryck till 587 f Kr, då det erövras av babylonierna under Nebukadnessar II.
    Salomos tempel rivs 586 f Kr
  • Profeterna
    Såväl i Nord- som i Sydriket uppträder så kallade profeter. Deras huvudsakliga uppgift är att förkunna Guds vilja för Israels barn och förmana när dessa i ord och handling bryter mot Lagen, som sammanfattas av budorden. Sådana profeter är Nahum och Jesaja, den senare mest känd för sina profetior om den kommande Fridsfursten, som kristna gärna ser som Jesus. När Nahum framträder har assyrierna, vars huvudstad var Nineve, länge förtryckt främst Nordriket, som de underkuvar 722 f Kr. Nineves fall blir för Nahum ett bevis för Guds rättvisa straff av den syndfulla staden.
  • Exilen
    eller den babylonska fångenskapen
    då en stor del av folket från Sydriket lever i fångenskap i Babylon.
    Nu nedtecknas stora delar av Gamla testamentet.
  • Templet
    är återuppbyggt efter sjuttio år. Judarna har kunnat återvända då perserna erövrade det Nybabylonska riket.
    (Templet kommer att bestå till 70 e Kr då romarna river det som vedergällning för ett svårt judiskt uppror. Det har inte kunnat återuppbyggas, endast den västra muren finns kvar - "klagomuren".)

Det finns en grundläggande moral i Gamla testamentet. Gud är som den stränge men rättvise fadern. Folket är hans barn. När de bryter mot hans lag, straffar han dem genom att till exempel låta dem bli underkuvade av främmande folk. När de själva har utrikespolitiska framgångar och kan besegra andra folk beror detta på att de leds av rättfärdiga kungar, såsom kung David (som emellertid förvisso begår en del tvivelaktiga handlingar). På så sätt förklaras motgångar inte med att Gud är svag eller sviker utan som orsakade av folkets syndfullhet.

Ett intressant undantag till denna genomskinliga logik är Jobs bok, som skildrar hur Job drabbas av allehanda motgångar trots att han är övertygad om att ha levat rättfärdigt. Denna text har bildat utgångspunkt för resonemang om det orättfärdiga lidandet och teodicétanken: Hur kan man förklara att en allsmäktig och allgod Gud tillåter lidandet i världen?

Trots att Job drabbas av det ena oförklarliga lidandet efter det andra förlorar han emellertid aldrig sin gudstro och mot slutet, när han har bevisat sin trohet till det yttersta upprättas han av Herren.

Jobs slutord är ord av underkastelse:

Förr har jag bara hört om dig,
nu har jag sett dig med egna ögon.
Jag är tillintetgjord och ångrar mig,
i stoft och aska.

 

Tillbaka till Komvux Gotland