Sigmund Freud (1856 - 1939) räknas allmänt som psykoanalysens skapare. Hans tankar om människans psyke har på ett genomgripande sätt förändrat synen på människan som handlande subjekt och hans inflytande på litteraturen under 1900-talet är svårt att överskatta. Här ska jag försöka redogöra för innebörden i några av hans viktigaste teorier och begrepp. En utgångspunkt är Stig Fhanérs klargörande översikt i Bilder av människan (Natur och Kultur, 1987) men också Freuds eget verk Drömtydning (Månpocket 1987) kan rekommenderas.

Psykets topografi

I skriften Drömtydning (1900) lanserar Freud sin teori om psykets topografi (topografi - beskrivning av terrängförhållande) i vilken han räknar med tre skikt i det mänskliga psyket:

• Det medvetna,
  som rymmer:
  
  • vår varseblivning av omvärlden
  • tankeprocesser
  • viljeakter
  • känslor av lust och olust
  • våra handlingar och deras effekter

  Medvetandet påverkas

  • utifrån av sinnesintrycken
  • inifrån av psykets övriga två skikt
    
• Det förmedvetna,
  som innehåller sådant som funnits i medvetandet,
  men som inte längre är där utan lagrats i minnet
  och som när som helst kan medvetandegöras igen
  och alltså föras upp i medvetandet.
  
• Det omedvetna,
  som utgör den del av vårt psyke
  som under normala omständigheter inte kan medvetandegöras.
  Det rymmer två kategorier:
  
  • Element från den allra tidigaste spädbarnsåldern
    som aldrig har befunnit sig i medvetandet
    eftersom medvetandet då ännu ej framträtt.
  • Sådant som befunnit sig i medvetandet
    men av olika skäl trängts undan
    såsom starkt affektladdade driftsimpulser
    som rör sexualitet eller aggression.
    Vanligen stammar också detta innehåll från barndomen.

  Mellan det omedvetna och det förmedvetna finns en spärr
  eller en censur som hindrar det omedvetna att ta sig upp i medvetandet.
  
  Ändå kan det omedvetna ta plats i medvetandet som:

  • Felprestationer
    som är ett resultat av en konflikt mellan en medveten avsikt
    och en bortträngd önskan.
    Freud menade att alla felprestationer, även allvarliga olyckor,
    är uttryck för påverkningar från det omedvetna.
  • Drömmar
    här skiljer Freud mellan:
    • manifesta drömmar
      som är de drömmar vi minns
      och som har ett komprimerat och bearbetat innehåll
    • latenta drömmar
      som har ett ursprung i det omedvetna
      och som rymmer önskningar som kräver tillfredsställelse

    Drömarbetet
    förvandlar den latenta drömmen till den manifesta drömmen
    och försöker därigenom låta den som sover
    fortsätta med det utan att störas av de påträngande önskningarna.
    Drömarbetet använder sig därvidlag av:

    • förtätning
      som innebär att t ex en person
      som framträder i den manifesta drömmen
      bär drag av flera i den latenta drömmen
    • förskjutning
      som innebär att en person eller händelse i den latenta drömmen
      symboliskt representeras av en annan person eller händelse
      i den manifesta drömmen på grund av någon yttre likhet

Freud skiljer i sin topografi mellan två typer av tankeprocesser:

• Primärprocessen
  som återfinns i det omedvetna
  och som styrs av lustprincipen
  vilket innebär att tänkandet styrs av en strävan att uppnå lust
  (och eliminera olust)
  och skulle kunna karaktäriseras som
  ohämmat känslomässigt önsketänkande
  
• Sekundärprocessen
  som präglar tänkandet i det medvetna och det omedvetna
  och som styrs av realitetsprincipen
  som rättar tänkandet och handlandet
  efter verklighetens krav

Mellan dessa tre nivåer råder en ständig interaktion som kan beskrivas med följande bild:

I en rymlig hall (det omedvetna) befinner sig en stor mängd personer, som alla önskar ta sig vidare in i festsalen (det medvetna) men som saknar inbjudningskort. De hindras av en vaktmästare (censuren) som befinner sig i dörren till festsalen, men trängseln är stor och vaktmästaren har mycket att stå i så ibland slinker en objuden gäst in. Särskilt om den objudne gästen uppträder förklädd har han utsikter att lyckas. (citat från Fanér)

En mycket förenklad bild av de tre medvetandenivåerna skulle kunna se ut så här:

Strukturmodellen

!923 utkom Das Ich und das Es (Jaget och Detet) i vilken Freud lanserade en teori som utgör ett komplement till den topografiska modellen - strukturmodellen. Också här tänker han sig psyket som bestående av tre delar:

• Detet,
  som är den delen av psyket som han tänker sig som nedärvd.
  Detet är inte tillgängligt för medvetandet
  och det styrs av de somatiskt (kroppsligt) grundade drifterna
  som förser Detet med psykisk energi av två slag:
  
  • libido/sexuell energi
    som skapas av
    • Eros
      som är livsdriften
  • aggressiv energi
    som skapas av
    • Thanatos
      som är dödsdriften

  Primärprocesser råder i Detet
  det fungerar således irrationellt
  

• Jaget
  har som uppgift att medla mellan
  Detets driftimpulser och omvärldens krav
  och fungerar efter realitetsprincipen,
  alltså förnuftigt och logiskt.
  Freud själv skriver om detta:
  
  "Man kan jämföra jagets förhållande till detet med ryttarens till hästen. Hästen levererar energin för förflyttningen, ryttaren har privilegiet att bestämma målet, att leda det starka djurets rörelser. Men mellan jaget och detet inträffar alltför ofta den inte idealiska situationen att ryttaren måste föra hästen dit hästen inte vill" (citat från Fhanér)
  
  Jaget är laddat med libidinös energi.
  Blir denna laddning för stor infaller det psykiska tillstånd som kallas
  • narcissism
    efter sagan om Narkissos
    som blev förälskad i sin egen spegelbild
    och yttrar sig som egoism och självupptagenhet
    och starkt intresse i den egna kroppen
    
• Överjaget
  som är föräldrarnas och samhällets krav
  och som t ex tar sig uttryck i vår moraluppfattning
  och vårt samvete.
  Det skapas genom att föräldrarnas yttre kontroll
  • internaliseras
    d.v.s. indoktrineras
    och alltså integreras i psyket

  Avvikelser från överjagets krav ger skuldkänslor.

Jaget har en svår roll, dess uppgift är att förmedla mellan yttervärldens krav, detet och överjaget. Om detta skriver Freud (citat från Fhanér):

"Ett ordspråk varnar för att samtidigt tjäna två herrar. Det arma jaget har det värre än så, det tjänar tre stränga herrar, strävar att bringa deras anspråk och krav i samklang med varandra. Dessa anspråk går alltid isär, tycks ofta vara oförenliga; inte underligt då om jaget ofta stupar på sin uppgift. De tre tyrannerna heter yttervärlden, överjaget och detet."

Strukturmodellen är alltså ett komplement till den topografiska modellen och de båda modellernas inbördes relation kan åskådliggöras hjälpligt av följande tabell:

Driftteori

För att förstå hur Freud tänker sig att psyket fungerar behövs också kunskap om hans driftteori.

• Psykisk energi
  är något som varje person förfogar över.
  Från början tänkte sig Freud att denna energi hade en somatisk (kroppslig) grund
  men sedan kom han att använda psykisk energi
  enbart som ett psykologiskt begrepp.
  
• Objekt
  är de olika föreställningar vi har,
  det vi alltså riktar vår varseblivning mot.
  Objekten laddas av vår psykiska energi
  när vi riktar oss mot dem
  
• Affekter
  är de känslor olika objekt kan väcka hos oss
  såsom kärlek, hat, sorg, glädje, längtan och ångest
  
• Drifter
  är källorna till den psykiska energin,
  alltså det som skapar den.
  Dessa antog Freud ha en somatisk (kroppslig) grund
  så att de närmast kunde sägas utgöra
  bryggan mellan kropp och själ (materia och ande).
  
  Medvetandet kan uppleva somatiska bristtillstånd som olust
  t ex vätskebrist ger upphov till törst
  och driftens mål blir då att släcka törsten
  genom att rikta den psykiska energin mot det mål - ölflaskan -
  som kan leda till att törsten upphör -
  olusten ersätts av lust.
  
  Drifter karaktäriseras genom att man anger:
  
  • källa
    vätskebristen
  • mål
    vätskebalans
  • objekt
    ölflaskan

  Grundläggande drifter är enligt Freud

  • jagdriften
    som syftar till den enskildes överlevnad
  • sexualdriften
    som syftar till släktets överlevnad

  Han kom senare att sammanföra dessa båda drifter i

  • Eros
    som i grekisk mytologi är kärlekens och den sexuella lustens gud
    och som för Freud representerar strävan både efter
    individens och släktets överlevnad.
    Dess energi är
    • libido

  Mot Eros kom han att ställa

  • Thanatos
    som alltså är dödsdriften
    och syftar på dödens gud
    son till Nyx (natten)
    och tvillingbror till sömnens gud
    Hypnos/Morfeus (han som formar )

  Ett tredje begrepp med bakgrund i den grekiska mytologin som Freud använder
  i samband med ovan nämnda två drifter är
   

  • Ananke
    som är en ödesgudinna och personifierar den absoluta nödvändigheten eller ödet,
    för jaget innebär det insikten om döden

  Vid sidan av dessa drifter räknade också Freud med några drifter som inte är förknippas med stimulering av särskilda kroppsdelar:

  • Voyeurism
    som handlar om att erhålla njutning av att se på
    andras sexuella kroppsdelar eller aktiviteter.
    Denna drift menar Freud är särskilt framträdande hos barn
    men dröjer gärna kvar hos framför allt den vuxne mannen.
    Den florerande porrindustrin skulle kunna vara ett empiriskt bevis för detta.
  • Exhibitionism
    som består i att visa upp framför allt sin kropp för andra.

  Också båda dessa drifter ingår som naturliga element i den vanliga sexualrelationen

Psykosexuell utveckling

När Freud låter publicera sina teorier om varje individs psykiska utveckling, väcker hans tankar stor uppståndelse, eftersom han i dem hävdar att även barn har sexuella drifter. Vad som i mycket kommer att determinera människan är hennes upplevelser i de olika stadier hon genomgår i sin psykiska utveckling. Dessa stadier förlägger Freud till barndomen, som alltså blir av avgörande betydelse för den vuxnes mentala tillstånd. Problem i dessa stadier kan sedan forma den vuxne människan.

• Den orala fasen (0 - 2 år)
  styrs av näringsdriften
  och har moderns bröst som objekt.
  Lustkänslorna uppstår i munregionen
  och läpparna, tungan och munhålan blir en erogen zon,
  som ger upphov till sexuella spänningar;
  även när näringsbehovet är tillfredsställt.
  
  Freud använder termen perversioner
  för sexuella avvikelser
  utan att lägga några moraliska värderingar i denna term.
  Till perversioner räknar han:
  sadism, masochism och homosexualitet
  och här tycker han sig se starka inslag av oral sexualitet
  
  Även det normala sexuallivet har orala inslag
  och dessa aktiviteter menar Freud
  är psykosexuella rester från den orala fasen
  
  Andra beteenden i vuxenlivet
  som antas ha sina rötter i det orala stadiet är:
  ätstörningar, nagelbitning och rökning.
  
  När det gällde det egna flitiga cigarrökandet sa Freud emellertid:
  "Ibland är en cigarr en cigarr."
  
  
• Den anala fasen (2 - 4 år)
  I samband med att barnet lär sig kontrollera avföringen
  blir området kring analöppningen en erogen zon.
  Freud talar om den anala karaktären som utmärks av
  pedanteri, renlighet och sparsamhet.
  I måttliga doser gör det individen pålitlig och värdefull i samhället.
  
  
• Den falliska fasen (4 - 5 år)
  Freud kallar fasen så efter det grekiska ordet för manslem - fallos.
  Såväl pojken som flickan upplever under denna period penis
  som  det mest önskvärda organet.
  Driftkällan sätts för pojken alltså i samband med penis
  och för flickan med klitoris.
  Under denna fas inträffar ett relationsdrama för barnet,
  som Freud menar under antiken fått ett storslaget uttryck i
  Sofokles tragedi Kung Oidipus.
  
  • Oidipuskomplexet
    Fram till den falliska fasen utvecklas pojken och flickan efter samma mönster. Nu uppstår en skillnad:
    
    • Pojkens sexuella begär väcks och objektet för den blir normalt modern.
      Det visar sig ofta i att han vill se henne naken,
      bada med henne eller sova i hennes säng.
      Han försöker gärna styra och ställa över henne.
      
      Mellan honom och modern står fadern,
      som pojken alltså upplever som en rival.
      Denne rival vill han röja ur vägen
      men han upplever också rivalen som hotfull.
      Ett straff som han fruktar är att bli berövad sin penis,
      källan till begäret.
      Han fruktar alltså att bli kastrerad och kan tänka att detta är vad som skett med flickor, eftersom de saknar penis.
       
      • Här kan vi också finna en inspirationskälla i den grekiska mytologin
        • Uranos och Gaia har sönerna titanerna
          Uranos är svartsjuk på dessa
          och kastar ned dem i underjorden
        • Gaia uppmanar titanerna att hämnas på Uranos
          genom att kastrera honom
        • Kronos är den av sönerna som vågar och förmår utföra hämnden
          Själv blir han tillsammans med sin syster Rea far till:
          Hestia, Demeter, Hera, Hades, Poseidon och Zeus.
          För att undvika samma öde som fadern
          slukar han alla sin barn ett och ett
        • utom Zeus, som Hera lyckas gömma undan
          När så Zeus är vuxen tvingar han fadern att kräkas upp syskonen
        • Kronos blir därefter avsatt som gudarnas härskare.

      Den normala och gynnsamma lösningen på detta problem
      är att det sexuella begäret till modern trängs bort i det omedvetna
      och ersätts (sublimeras som) av öm tillgivenhet.
       

    • Freuds teori om flickans oidipuskomplex (även kallat elektrakomplexet efter dramat om Elektra som hetsar brodern Orestes att hämnas mordet på fadern Agamemnon) har blivit hårt kritiserad och är inte heller lika genomtänkt. För henne gäller menar Freud också modern som objekt för det sexuella begäret. Även hon funderar över könsskillnaden och drabbas av penisavund. Hon kan uppfatta det manliga könsorganet som ett maktmedel, men också som behändigare när man kissar. Skulden för att flickan saknar penis menar hon är moderns samtidigt som hon dras mer till fadern. Modern ses nu i stället som en rival.
      Flickans lösning på problemet blir att hon tränger bort penisavunden som sublimeras i en önskan att skaffa barn.
      Därmed kan hon försonas med modern och se henne som ett identifikationsobjekt.

Efter den oidipala fasen inträffar vad Freud kallar en latensperiod, när barnet i stället riktar mycket av den psykiska energin på inlärning. Men i och med puberteten ändras detta och den sista av de faser Freud räknade med inträffar.

• Den genitala fasen (från och med puberteten)
  Driftkällan är alltjämt könsorganen men den hormonella förändringen har gjort det möjligt att tillfredsställa drifterna i orgasmen.
  Drifterna är under denna period mycket starka och inte så lätta att leva ut.
  En lösning är att omvandla driften genom att överföra dess energi i någon sysselsättning, som det kan vara lättare eller mer accepterat att ägna sig åt.
  En sådan omvandling till något allmänt accepterat kallar Freud för sublimering.
  Exempel på sådana sublimeringar i det moderna samhället kan enligt Freud vara:
  konst, religion, vetenskap men också produktion och konsumtion.

Trots att denna presentation av Freud i detta sammanhang - d.v.s. i en kurs i litteraturvetenskap - kan verka ganska fyllig, är det viktigt att betona att den är snarare summarisk. Freud själv varnade lekmän att dra förhastade slutsatser utifrån hans teorier.