Freud
Tillbaka Hem Upp Nästa

 

Psykets topografi
Strukturmodellen
Driftteorin
Psykosexuell utveckling
 

Sigmund Freud (1856 - 1939) räknas allmänt som psykoanalysens skapare. Hans tankar om människans psyke har på ett genomgripande sätt förändrat synen på människan som handlande subjekt och hans inflytande på litteraturen under 1900-talet är svårt att överskatta. Här ska jag försöka redogöra för innebörden i några av hans viktigaste teorier och begrepp. En utgångspunkt är Stig Fhanérs klargörande översikt i Bilder av människan (Natur och Kultur, 1987) men också Freuds eget verk Drömtydning (Månpocket 1987) kan rekommenderas.

Psykets topografi

I skriften Drömtydning (1900) lanserar Freud sin teori om psykets topografi (topografi - beskrivning av terrängförhållande) i vilken han räknar med tre skikt i det mänskliga psyket:

  • Det medvetna,
    som rymmer:
    • vår varseblivning av omvärlden
    • tankeprocesser
    • viljeakter
    • känslor av lust och olust
    • våra handlingar och deras effekter

    Medvetandet påverkas

    • utifrån av sinnesintrycken
    • inifrån av psykets övriga två skikt
  • Det förmedvetna,
    som innehåller sådant som funnits i medvetandet,
    men som inte längre är där utan lagrats i minnet
    och som när som helst kan medvetandegöras igen
    och alltså föras upp i medvetandet.
  • Det omedvetna,
    som utgör den del av vårt psyke
    som under normala omständigheter inte kan medvetandegöras.
    Det rymmer två kategorier:
    • Element från den allra tidigaste spädbarnsåldern
      som aldrig har befunnit sig i medvetandet
      eftersom medvetandet då ännu ej framträtt.
    • Sådant som befunnit sig i medvetandet
      men av olika skäl trängts undan
      såsom starkt affektladdade driftsimpulser
      som rör sexualitet eller aggression.
      Vanligen stammar också detta innehåll från barndomen.

    Mellan det omedvetna och det förmedvetna finns en spärr
    eller en censur som hindrar det omedvetna att ta sig upp i medvetandet.

    Ändå kan det omedvetna ta plats i medvetandet som:

    • Felprestationer
      som är ett resultat av en konflikt mellan en medveten avsikt
      och en bortträngd önskan.
      Freud menade att alla felprestationer, även allvarliga olyckor,
      är uttryck för påverkningar från det omedvetna.
    • Drömmar
      här skiljer Freud mellan:
      • manifesta drömmar
        som är de drömmar vi minns
        och som har ett komprimerat och bearbetat innehåll
      • latenta drömmar
        som har ett ursprung i det omedvetna
        och som rymmer önskningar som kräver tillfredsställelse

      Drömarbetet
      förvandlar den latenta drömmen till den manifesta drömmen
      och försöker därigenom låta den som sover
      fortsätta med det utan att störas av de påträngande önskningarna.
      Drömarbetet använder sig därvidlag av:

      • förtätning
        som innebär att t ex en person
        som framträder i den manifesta drömmen
        bär drag av flera i den latenta drömmen
      • förskjutning
        som innebär att en person eller händelse i den latenta drömmen
        symboliskt representeras av en annan person eller händelse
        i den manifesta drömmen på grund av någon yttre likhet

Freud skiljer i sin topografi mellan två typer av tankeprocesser:

  • Primärprocessen
    som återfinns i det omedvetna
    och som styrs av lustprincipen
    vilket innebär att tänkandet styrs av en strävan att uppnå lust
    (och eliminera olust)
    och skulle kunna karaktäriseras som
    ohämmat känslomässigt önsketänkande
  • Sekundärprocessen
    som präglar tänkandet i det medvetna och det omedvetna
    och som styrs av realitetsprincipen
    som rättar tänkandet och handlandet
    efter verklighetens krav

Mellan dessa tre nivåer råder en ständig interaktion som kan beskrivas med följande bild:

I en rymlig hall (det omedvetna) befinner sig en stor mängd personer, som alla önskar ta sig vidare in i festsalen (det medvetna) men som saknar inbjudningskort. De hindras av en vaktmästare (censuren) som befinner sig i dörren till festsalen, men trängseln är stor och vaktmästaren har mycket att stå i så ibland slinker en objuden gäst in. Särskilt om den objudne gästen uppträder förklädd har han utsikter att lyckas. (citat från Fanér)

En mycket förenklad bild av de tre medvetandenivåerna skulle kunna se ut så här:

Det medvetna med realitetsprincipen
  • varseblivningar
  • tankar
  • handlingar
  • logik och förnuft
Det förmedvetna med realitetsprincipen
  • tillfälligt undanträngt material som minnen
Censuren som hindrar det omedvetna
Det omedvetna med lustprincipen
  • aldrig medvetna upplevelser
  • undanträngda upplevelser och önskningar
  • irrationalitet och ohämmad känsla

Strukturmodellen

!923 utkom Das Ich und das Es (Jaget och Detet) i vilken Freud lanserade en teori som utgör ett komplement till den topografiska modellen - strukturmodellen. Också här tänker han sig psyket som bestående av tre delar:

  • Detet,
    som är den delen av psyket som han tänker sig som nedärvd.
    Detet är inte tillgängligt för medvetandet
    och det styrs av de somatiskt (kroppsligt) grundade drifterna
    som förser Detet med psykisk energi av två slag:
    • libido/sexuell energi
      som skapas av
      • Eros
        som är livsdriften
    • aggressiv energi
      som skapas av

    Primärprocesser råder i Detet
    det fungerar således irrationellt

  • Jaget
    har som uppgift att medla mellan
    Detets driftimpulser och omvärldens krav
    och fungerar efter realitetsprincipen,
    alltså förnuftigt och logiskt.
    Freud själv skriver om detta:

    "Man kan jämföra jagets förhållande till detet med ryttarens till hästen. Hästen levererar energin för förflyttningen, ryttaren har privilegiet att bestämma målet, att leda det starka djurets rörelser. Men mellan jaget och detet inträffar alltför ofta den inte idealiska situationen att ryttaren måste föra hästen dit hästen inte vill" (citat från Fhanér)

    Jaget är laddat med libidinös energi.
    Blir denna laddning för stor infaller det psykiska tillstånd som kallas
    • narcissism
      efter sagan om Narkissos
      som blev förälskad i sin egen spegelbild
      och yttrar sig som egoism och självupptagenhet
      och starkt intresse i den egna kroppen
  • Överjaget
    som är föräldrarnas och samhällets krav
    och som t ex tar sig uttryck i vår moraluppfattning
    och vårt samvete.
    Det skapas genom att föräldrarnas yttre kontroll
    • internaliseras
      d.v.s. indoktrineras
      och alltså integreras i psyket

    Avvikelser från överjagets krav ger skuldkänslor.

Jaget har en svår roll, dess uppgift är att förmedla mellan yttervärldens krav, detet och överjaget. Om detta skriver Freud (citat från Fhanér):

"Ett ordspråk varnar för att samtidigt tjäna två herrar. Det arma jaget har det värre än så, det tjänar tre stränga herrar, strävar att bringa deras anspråk och krav i samklang med varandra. Dessa anspråk går alltid isär, tycks ofta vara oförenliga; inte underligt då om jaget ofta stupar på sin uppgift. De tre tyrannerna heter yttervärlden, överjaget och detet."

Strukturmodellen är alltså ett komplement till den topografiska modellen och de båda modellernas inbördes relation kan åskådliggöras hjälpligt av följande tabell:

Det medvetna

Jaget

Det medvetna

Överjaget

Det förmedvetna

Jaget

Det förmedvetna

Överjaget

Censuren
Det omedvetna

Detet


Driftteori

För att förstå hur Freud tänker sig att psyket fungerar behövs också kunskap om hans driftteori.

  • Psykisk energi
    är något som varje person förfogar över.
    Från början tänkte sig Freud att denna energi hade en somatisk (kroppslig) grund
    men sedan kom han att använda psykisk energi
    enbart som ett psykologiskt begrepp.
  • Objekt
    är de olika föreställningar vi har,
    det vi alltså riktar vår varseblivning mot.
    Objekten laddas av vår psykiska energi
    när vi riktar oss mot dem
  • Affekter
    är de känslor olika objekt kan väcka hos oss
    såsom kärlek, hat, sorg, glädje, längtan och ångest
  • Drifter
    är källorna till den psykiska energin,
    alltså det som skapar den.
    Dessa antog Freud ha en somatisk (kroppslig) grund
    så att de närmast kunde sägas utgöra
    bryggan mellan kropp och själ (materia och ande).

    Medvetandet kan uppleva somatiska bristtillstånd som olust
    t ex vätskebrist ger upphov till törst
    och driftens mål blir då att släcka törsten
    genom att rikta den psykiska energin mot det mål - ölflaskan -
    som kan leda till att törsten upphör -
    olusten ersätts av lust.

    Drifter karaktäriseras genom att man anger:
    • källa
      vätskebristen
    • mål
      vätskebalans
    • objekt
      ölflaskan

    Grundläggande drifter är enligt Freud

    • jagdriften
      som syftar till den enskildes överlevnad
    • sexualdriften
      som syftar till släktets överlevnad

    Han kom senare att sammanföra dessa båda drifter i

    • Eros
      som i grekisk mytologi är kärlekens och den sexuella lustens gud
      och som för Freud representerar
      strävan både efter
      individens och släktets överlevnad.
      Dess energi är
      • libido

    Mot Eros kom han att ställa

    • Thanatos
      som alltså är dödsdriften
      och syftar på dödens gud
      son till Nyx (natten)
      och tvillingbror till sömnens gud
      Hypnos/Morfeus (han som formar )

    Ett tredje begrepp med bakgrund i den grekiska mytologin som Freud använder
    i samband med ovan nämnda två drifter är
     

    • Ananke
      som är en ödesgudinna och personifierar den absoluta nödvändigheten eller ödet,
      för jaget innebär det insikten om döden

    Vid sidan av dessa drifter räknade också Freud med några drifter som inte är förknippas med stimulering av särskilda kroppsdelar:

    • Voyeurism
      som handlar om att erhålla njutning av att se på
      andras sexuella kroppsdelar eller aktiviteter.
      Denna drift menar Freud är särskilt framträdande hos barn
      men dröjer gärna kvar hos framför allt den vuxne mannen.
      Den florerande porrindustrin skulle kunna vara ett empiriskt bevis för detta.
    • Exhibitionism
      som består i att visa upp framför allt sin kropp för andra.

    Också båda dessa drifter ingår som naturliga element i den vanliga sexualrelationen

Psykosexuell utveckling

När Freud låter publicera sina teorier om varje individs psykiska utveckling, väcker hans tankar stor uppståndelse, eftersom han i dem hävdar att även barn har sexuella drifter. Vad som i mycket kommer att determinera människan är hennes upplevelser i de olika stadier hon genomgår i sin psykiska utveckling. Dessa stadier förlägger Freud till barndomen, som alltså blir av avgörande betydelse för den vuxnes mentala tillstånd. Problem i dessa stadier kan sedan forma den vuxne människan.

  • Den orala fasen (0 - 2 år)
    styrs av näringsdriften
    och har moderns bröst som objekt.
    Lustkänslorna uppstår i munregionen
    och läpparna, tungan och munhålan blir en erogen zon,
    som ger upphov till sexuella spänningar;
    även när näringsbehovet är tillfredsställt.

    Freud använder termen perversioner
    för sexuella avvikelser
    utan att lägga några moraliska värderingar i denna term.
    Till perversioner räknar han:
    sadism, masochism och homosexualitet
    och här tycker han sig se starka inslag av oral sexualitet

    Även det normala sexuallivet har orala inslag
    och dessa aktiviteter menar Freud
    är psykosexuella rester från den orala fasen

    Andra beteenden i vuxenlivet
    som antas ha sina rötter i det orala stadiet är:
    ätstörningar, nagelbitning och rökning.

    När det gällde det egna flitiga cigarrökandet sa Freud emellertid:
    "Ibland är en cigarr en cigarr."

  • Den anala fasen (2 - 4 år)
    I samband med att barnet lär sig kontrollera avföringen
    blir området kring analöppningen en erogen zon.
    Freud talar om den anala karaktären som utmärks av
    pedanteri, renlighet och sparsamhet.
    I måttliga doser gör det individen pålitlig och värdefull i samhället.

  • Den falliska fasen (4 - 5 år)
    Freud kallar fasen så efter det grekiska ordet för manslem - fallos.
    Såväl pojken som flickan upplever under denna period penis
    som  det mest önskvärda organet.
    Driftkällan sätts för pojken alltså i samband med penis
    och för flickan med klitoris.
    Under denna fas inträffar ett relationsdrama för barnet,
    som Freud menar under antiken fått ett storslaget uttryck i
    Sofokles tragedi Kung Oidipus.
    • Oidipuskomplexet
      Fram till den falliska fasen utvecklas pojken och flickan efter samma mönster. Nu uppstår en skillnad:
      • Pojkens sexuella begär väcks och objektet för den blir normalt modern.
        Det visar sig ofta i att han vill se henne naken,
        bada med henne eller sova i hennes säng.
        Han försöker gärna styra och ställa över henne.

        Mellan honom och modern står fadern,
        som pojken alltså upplever som en rival.
        Denne rival vill han röja ur vägen
        men han upplever också rivalen som hotfull.
        Ett straff som han fruktar är att bli berövad sin penis,
        källan till begäret.
        Han fruktar alltså att bli kastrerad och kan tänka att detta är vad som skett med flickor, eftersom de saknar penis.
         
        • Här kan vi också finna en inspirationskälla i den grekiska mytologin
          • Uranos och Gaia har sönerna titanerna
            Uranos är svartsjuk på dessa
            och kastar ned dem i underjorden
          • Gaia uppmanar titanerna att hämnas på Uranos
            genom att kastrera honom
          • Kronos är den av sönerna som vågar och förmår utföra hämnden
            Själv blir han tillsammans med sin syster Rea far till:
            Hestia, Demeter, Hera, Hades, Poseidon och Zeus.
            För att undvika samma öde som fadern
            slukar han alla sin barn ett och ett
          • utom Zeus, som Hera lyckas gömma undan
            När så Zeus är vuxen tvingar han fadern att kräkas upp syskonen
          • Kronos blir därefter avsatt som gudarnas härskare.

        Den normala och gynnsamma lösningen på detta problem
        är att det sexuella begäret till modern trängs bort i det omedvetna
        och ersätts (sublimeras som) av öm tillgivenhet.
         

      • Freuds teori om flickans oidipuskomplex (även kallat elektrakomplexet efter dramat om Elektra som hetsar brodern Orestes att hämnas mordet på fadern Agamemnon) har blivit hårt kritiserad och är inte heller lika genomtänkt. För henne gäller menar Freud också modern som objekt för det sexuella begäret. Även hon funderar över könsskillnaden och drabbas av penisavund. Hon kan uppfatta det manliga könsorganet som ett maktmedel, men också som behändigare när man kissar. Skulden för att flickan saknar penis menar hon är moderns samtidigt som hon dras mer till fadern. Modern ses nu i stället som en rival.
        Flickans lösning på problemet blir att hon tränger bort penisavunden som sublimeras i en önskan att skaffa barn.
        Därmed kan hon försonas med modern och se henne som ett identifikationsobjekt.

Efter den oidipala fasen inträffar vad Freud kallar en latensperiod, när barnet i stället riktar mycket av den psykiska energin på inlärning. Men i och med puberteten ändras detta och den sista av de faser Freud räknade med inträffar.

  • Den genitala fasen (från och med puberteten)
    Driftkällan är alltjämt könsorganen men den hormonella förändringen har gjort det möjligt att tillfredsställa drifterna i orgasmen.
    Drifterna är under denna period mycket starka och inte så lätta att leva ut.
    En lösning är att omvandla driften genom att överföra dess energi i någon sysselsättning, som det kan vara lättare eller mer accepterat att ägna sig åt.
    En sådan omvandling till något allmänt accepterat kallar Freud för sublimering.
    Exempel på sådana sublimeringar i det moderna samhället kan enligt Freud vara:
    konst, religion, vetenskap men också produktion och konsumtion.

Trots att denna presentation av Freud i detta sammanhang - d.v.s. i en kurs i litteraturvetenskap - kan verka ganska fyllig, är det viktigt att betona att den är snarare summarisk. Freud själv varnade lekmän att dra förhastade slutsatser utifrån hans teorier.



 

 

 

Tillbaka till Komvux Gotland